Att mitt i livet
få ett besked att livet snart kan tas ifrån en kan vara förödande för en del. För
andra kan det vara en väckarklocka eller en hint att man inte ska ta allt för
givet.
Det är snart två
år sedan vårt liv ändrade riktning. Från en riktning där livet gick mer eller
mindre på räls. Jag och Elin hade fått världens finaste son, Frank. Vi hade bra
relationer med våra familjer och många goda vänner. Bra jobb och vi var härligt
lyckliga.
För två år sedan
fick jag Denguefeber när vi va i Costa Rica och surfade. Tiden därefter va en
lång utredning då jag aldrig riktigt återhämtade mig från sviterna av den
sjukdomen. Det tog ca sex månader för läkarna att sätta diagnosen cancer på mig
och när beskedet, om att jag bara hade 30 % chans till överlevnad, kom så tog
våra liv tvärstopp. Fullständigt!!
Vad gör man när
man får sådana besked? Extremt individuellt såklart och sådana här situationer
går inte att jämföras med andra. Alla är vi olika och ingen vet i förväg hur
man kommer att reagera när sådana här ytterligheter händer.
Hoppet fick
aldrig släckas och efter den första chocken så samlade vi kraft och vi gav oss tillsammans
in i kommande kamp för livet med starkt självförtroende. Inställningen att
detta bara var en fas i våra liv. En förvisso fruktansvärd fas men med stor
kärlek till varandra så skulle vi klara det. Med ödmjukhet och en enorm bestämdhet
att denna svåra sjukdom skulle besegras och att vi skulle få fortsätta ha en
framtid med varandra, som vi en fantastisk fin och varm sommardag i juli 2010 lovat
varandra.
17 månader med
diverse behandligar, den ena tuffare än den andra. Blodförgiftning, komplikationer,
bakslag, stamcellstransplantation och millimeter från att dö på
operationsbordet så är det äntligen julafton och vi går mot ett nytt år. Äntligen
byter vi år. Jag går in i ett nytt år där jag mår bra. Mina värden är stabila
och jag har inte haft nåt baklag på flera månader. Vi lägger nu 2014 till
handlingarna som ett av våra värsta år någonsin men samtidigt ett år där jag
fått en rejäl väckarklocka. Ett år för reflektion om vad som är viktigt i våra
liv.
Att ta hand om
dig själv, tro på dig själv. Se och hör din kära. Vårda dina relationer. Stanna
upp, spendera och njut av den tid ni får tillsammans. Ingenting är mer värt
eller viktigare än din familj och dina vänner.
Jag vet, för utan
er, min familj och mina vänner, så hade varken jag eller Elin gått genom den
här tiden så starkt som vi gjort. Ni har alla bidragit till att jag, Elin och
Frank får en framtid ihop. Om fyra och ett halvt år så skålar vi i champagne
för då räknar jag med att vara friskförklarad.
Tack alla!!
Jag älskar er!God Jul & Gott Nytt År!!
Bloggen har varit ett sätt att sprida information och att få skriva av oss. Men nu tar vi en time out från bloggen. Den lever vidare och vips så kanske det kommer ett inlägg:)
Men vår insamling till Barncancerfonden fortsätter och stänger vi först när vi nått 100 000 kr. Vi hade ett mål på 30 000 kr och nu är vi på 94 600 kr. Tack alla för era fantastiska bidrag och för att ni hjälper oss nå ännu ett mål!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar