Halvvägs mot målet!

På sju dagar har vi fått in nästan 50% av insamlingsmålet till Barncancerfonden. Att så många har engagerat sig, gett av sina pengar och tid för att sprida detta budskap vidare är fantastiskt!
Vi är rörda och otroligt tacksamma för er givmildhet. Nu vill vi bara uppmuntra er till att fortsätta sprida länken och budskapet för att se till att våra och andras småttingar får en ärlig chans.

http://www.barncancerfonden.se/1309359970/

För är det en sak som jag har lärt mig efter att Henke blev sjuk är att cancer finns runt omkring många av oss. För många är cancer en del av vardagen och med den ångest som medföljer ovissheten om framtiden.
Den sorg och oro den skapar för att se våra nära och kära sjuka och svaga.
Men också en lärdom över att livet bör levas här och nu, att finna glädjen i det lilla. Att inse att ingen av oss är odödlig, ingen av oss kan främja oss mot cancer.
Vi kan bara ta vara på varje stund och försöka hjälpa till på de sätt vi kan. Ge av våra resurser, böner, tankar och kärlek.

Många av er undrar hur jag orkar, hur jag kan vara så stark i allt det tuffa som vi går igenom. Hur jag orkar hålla uppe humöret, hitta på saker, blogga och skapa insamlingar?
När Henke mår bra mår jag bra, när han mår dåligt är det min roll som fru och själsfrände att stötta och torka hans tårar. Ja, jag gråter också och vissa dagar riskerar de mörka tankarna att ta över min dag.

Men att engagera mig, att hitta sätt att berika andras liv gör min vardag lättare och se till att hålla ett positivt fokus.

Men min inre bild är denna; att Henke, Frank och jag återigen kommer få sitta på Visby torg och njuta av vårsolen tillsammans. Friska, som en familj i början av junimånad många, många år framöver.

Han är min man, min bästa vän, min själsfrände och världens finaste pappa. Det finns inget alternativ, det finns bara hopp om en ljus framtid även om vägen dit är längre och svårare än vad vi någonsin trott och hoppats på.

Visby Juni 2012